fiktionsutopi

Sensommarhöstminnen

 

Vi dansade i mina halvnaiva helt fantastiska poetiska sensommarhöstminnen

Dagen var ung och du var ung och jag var likadan som du

Du hade dina rödflammiga kinder med dig till dansen och jag kunde inte sluta

Du log och jag log och kvällen log mot oss långt där uppe i trädens långa färgrika hår

Höstlöven bjöd upp till dans och dansade runt våra fötter där vi ramlade runt och ramlade ner

Föll handlöst mot mattan av naturens blöta blandade blodlika höstnyanser

Vi dränktes i bladen och dränktes i höstens alla drömmars ansikten

 

Vi blev höstlöv tillsammans

Ett par blåste förbi och vi dansade runt deras fötter

Följde med i varje rörelse

Seglade runt i den ljumma sensommarhösten och hade inga planer på att sluta.

 

---

 

jag tycker inte om blogg.se, irriterande radavstånd och sånt, och hittar inte vart man kan redigera det, buhu.

häromdagen klockan väldigt tidigt på morgonen så vaknade jag och min kära halvt och vår konvertation löd:

Hon: Du blöder på pannan

Han: Jag blev skjuten i huvudet

Hon: Gör det ont?

Han: Nej, det var bara en dröm.

 

det tog timmar innan vi vaknade till och insåg att det inte var logiskt.

 

 

jag vägrar inse att blogga inte riktigt är min grej. har försökt börja några gånger men det rinner alltid ut i sanden och jag tröttnar..

ska göra ett nytt försök nu.